måndag, januari 29, 2018

Om tidiga mornar och yoga


Jag älskar lördagsmornarna i Vårby. Och jag hatar dem lite också. Men bara lite. När klockan ringer 05:30 så spelar det liksom ingen roll hur tidigt jag gick och la mig kvällen före eller hur peppad jag kände mig då. Det är bara jobbigt att behöva gå upp.


Just i lördags morse vaknade jag dessutom med massiv träningsvärk. Kanske från sprintpasset jag simmade med Stina och Kajpen i Eriksdalsbadet på fredagen, eller på grund av de dubbla, ganska utmanande, yogapassen jag petade in. Ont gjorde det i alla fall i större delen av överkroppen.

Delade bana med Tobbe och fast vi bestämde att vi skulle vara sura och tråkiga så var vi glada och awesome. Var nöjd över att jag var där.


Passet var av typen jag tycker om. En sak i taget och plötsligt har man 4400 meter på kontot, utan att egentligen fatta vad som hände.


Efteråt gav jag semmelbullen, bullsemlan, en ny chans på Finefoods. Det gick bättre den här gången. Mådde iaf inte lika illa efteråt. Just nu ligger den på 6/10 tootsies. Tänker att det är bäst att pröva den ytterligare en gång innan jag sätter slutgiltigt betyg.


Även min yogautmaning fortsätter.

Jag har nu kört yoga i princip varje dag de senaste tre veckorna och det är så häftigt att känna förändringen i kroppen. Vissa pass har varit provocerande lugna och andra har varit riktigt utmanande. Vissa gånger har jag varit i ett så svagt känslomässigt tillstånd att det varit en bragd att jag tagit mig igenom passet, andra gånger har jag lyckats rikta all energi åt precis rätt håll och känt mig superstark.

Det är väl lite det som är essensen i yoga. Att bli ödmjuk inför sin kropp och sina känslor. Att förstå att det kan finnas bra och dåliga dagar. Acceptera att det jag gjorde igår kanske inte fungerar idag. Eller tvärt om. Asså... ja. Eller. Äh. Jag liksom gillar't. Det är väl det.

Inga kommentarer: